Den 4:e Fantomen

Levnadsår: 1604-1646
Blev Fantomen vid: 21 års ålder (år 1625)
Fru: en engelska, namn okänt
Barn:
Sonen Chris
Vänner: Suran, (bandarhövding), mötte även Galileo Galilei.
Kännetecken: Den fjärde Fantomen var mycket insatt i vetenskapliga ämnen som matematik och astronomi. Tyvärr var han också mycket otursförföljd, bland annat förlorade han Dödskalleringen.

Viktiga händelser: Chris rymde som 10-åring för att bli matros, men blev roddarslav i två år. Förlorade Dödskalleringen år 1631 och tillverkade en kopia. Mötte Robin Hoods ande i England ca 1635. Mottog en av allt att döma magisk dolk av Majapahitfolkets kung.

 Historia: Chris föddes år 1604, medan hans far, den 3:e Fantomen var skådespelare i London. Modern, Rosamunda, förgiftades och dog strax efteråt. Som 10-åring rymde Chris från klosterskolan tillsammans med en kamrat för att bli Malteserriddare, men blev roddarslav i två år, innan fadern hann befria honom. Han studerade vid Oxford några år, och tvingades ta sin fars plats en kort tid när denne till synes dog. År 1625 tog han över sin fars roll som Fantomen. Han gifte sig samma år med en engelska, men hon dog i barnsäng. År 1631 blev han bestulen på Dödskalleringen, som den fanatiska Jesuitorden tänkte smälta ner till en kula, avsedd för den svenske kungen Gustaf II Adolf. Ringen förblev försvunnen, och Fantomen lät tillverka en kopia (ringen återfanns senare av den 5:e Fantomen). Senare samma årslogs Fantomen mot Vråkarna i Böhmen om den flöjt som tillhörde råttfångaren i Hameln. Ett år efter detta hjälpte Fantomen Galileo Galilei undan inkvisitionen och drabbades av pesten. Han överlevde dock, men Galilei´s brorsdotter som vårdat honom dog istället. År 1635 drogs Fantomen in i hysterin kring tulpanhandeln i Holland. Han förlorade minnet, men återfick det snart och stoppade svindeln med tulpanlökarna. Ett år senare resta han till England, där han slogs mot en ondskefull magiker. I slutstriden fick han hjälp av Robin Hoods ande. År 1638 räddade Fantomen Majapahitfolkets kung, och fick av honom en magisk dolk. Denna dolk räddade Fantomens liv i striden mot pirathövdingen Comore. År 1646 avled den 4:e Fantomen efter en strid mot pirater, och hans son tog vid.

Kända äventyr:

I piraternas våld utspelat 1621-23 Publicerat i FA 18/73, KRÖ 7 (3/94)
Se ”Den 3:e Fantomen” under Kända äventyr.

Wambalu - häxmästaren utspelat ca 1624 Publicerat i FA 4/95
Den ondskefulle medicinmannen försätter Fantomen i ett dödsliknande tillstånd, och Chris kallas från sina studier vid Oxford för att ta sin fars plats. Under kampen mot Wambalus store kämpe träffas han av en liten pil med sömnmedel och hämtas av bandarerna. När han vaknat stoppar han stammarnas anfall mot en missionärsstation, och avslöjar Wambalus bluff. Hövdingarna lägger ner sina vapen och Chris återvänder till Dödskallegrottan, där hans far vaknat ur sin dvala och givit sig av för att konfrontera Wambalu. (För mer detaljer, se "Den 3:e Fantomen" under Kända äventyr.)

Dödens ring Del 1 & 2 utspelat 1631 Publicerade i FA 17 & 19/98
Fantomen befinner sig i London under tiden för Trettioåriga kriget, och får där ett brev från vetenskapsmannen Johannes Kepler som bjuder in honom till Prag, och han reser genast. Vad Fantomen inte vet är att brevet är falskt och att Kepler är död sedan ett år. Samtidigt smider Jesuitorden planer på att stjäla Fantomens Dödskallering, för att smälta ner den till en helig kula, avsedd för mord på Gustaf II Adolf. Man tror nämligen att ringen en gång var det tre spikar som Jesus spikades fast på korset med, Fantomenlegenden styrker denna tro. Under resan gör Fantomen sällskap med den svenske greve Rosensköld, och Kristina Ulrikasdotter von Wallenbach, brorsdotter till befälhavaren i Magdeburg. Kristina blir snabbt förälskad i Fantomen. Hon berättar för honom att Kepler är död, men Fantomen fortsätter sin färd för att eskortera Kristina till Magdeburg. Under färden blir Fantomen bestulen på Dödskalleringen av Jesuitpatern Capistrano. Fantomen tar ensam upp jakten på Capistrano, återtar ringen och reser till Magdeburg, där han återser Kristina och greve Rosensköld. Samtidigt marscherar katolska arméer under ledning av Tilly och Pappenheim mot Magdeburg. (Del 1) Magdeburg belägras snart av katolikerna. Bland dem finns Capistrano, som ges lov att smyga in i staden, där han tänkt stjäla ringen en andra gång. De skräckslagna innevånarna i Magdeburg vill kapitulera, men befälhavaren vägrar. Under natten avfyrar katolikerna sina kanoner, som orsakar bränder och sprider kaos i staden. Capistrano smyger in i Magdeburg, och låter sina män anfalla Fantomen. De tar ringen och Fantomen lämnas sårad. När han kvicknar till ber han ombedd att föra Kristina i säkerhet. Samtidigt bryter sig Tillys trupper in i staden. Fantomen klär ut sig till riddare och flyr med Kristina. Capistrano upptäcker att Dödskalleringen är omöjlig att smälta, men beslutar sig för att genomföra uppdraget ändå. När Fantomen, Suran och Kristina kommer till en by där de överfalls av banditer, men dessa jagas på flykt av svenska trupper. Fantomen möter Gustaf II Adolf och förklarar läget. Kristina skickas i säkerhet, medan Fantomen tillbringar 4 månader med den svenska armén. I Breitenfeld drabbar styrkorna samman. Capistrano är där, men blir nedriden av Gustaf II Adolf innan han hinner avlossa skottet med ringen. Efter striden hittar en svensk drabant Dödskalleringen och tar den med sig. Fantomen letar efter ringen, men ger upp till slut och låter tillverka en kopia.

Den magiska flöjten utspelat 1631 (Detta äventyr har felaktigt daterats till år 1632) Publicerat i FA 25/95
Fantomen och Suran rider genom ett av krig härjat Europa, och stannar till i staden Neu Hameln i Böhmen. Fantomen får se en staty föreställande råttfångaren från Hameln, och borgmästaren förklarar stolt att stadsborna är ättlingar till de barn råttfångaren förde bort från Hameln. Plötsligt anfalls byn av plundrande soldater. Fantomen räddar borgmästaren, men soldaterna får med sig flöjten och Suran försvinner. Stadsborna tar skydd i bergen, och Fantomen spårar upp soldaterna. När han finner dem spelar en av dem på flöjten, och en vargflock samlas kring lägerelden. När flöjten tystnar anfaller flocken. Fantomen varnas av en döende soldat för Vråkarna, och i samma ögonblick som han tar flöjten anfaller de. De tar flöjten, men Fantomen slår ner en av dem och tar hans kläder. Han sluter upp bakom dem, och när de ror över en sjö spelar en av dem på flöjten. När en massa kräldjur samlas runt båten tar Fantomen flöjten och flyr. Han tar en av Vråkarnas hästar, och skrämmer iväg de övriga. När Fantomen når ett slott som belägrats av den svenska armén letar han efter Suran. Då han inte finner sin vän tar han sig in i slottet, och lockar ut de belägrade plundrarsoldaterna med flöjtens hjälp. Dock finner han inte Suran, utan återvänder till Neu Hameln där Vråkarna lagt sig i bakhåll. När Fantomen får se staden övergiven spelar han på flöjten i ren ingivelse, och fram lockas Vråkarna ur sina gömställen. Stadsborna återvänder, och med sig har de Suran. De ger Fantomen flöjten som tack, och han för den med sig till Dödskallegrottan.

Pestsmittad utspelat 1632-33 Publicerat i FA 24/84, KRÖ 7 (3/94)
På väg hem från Oxford möter Fantomen och Suran den unga Catherine Galilei - Galileo Galileis brorsdotter. Hon vårdar Suran som skadats, och Fantomen återgäldar tjänsten genom att rädda henne undan inkvisitionen i Pisa. Tillsammans med Catherine söker han upp Galilei, som rest till Rom för att försvara sin teori om himlakropparna inför påven. På vägen dit möter de kardinal Malvolti, som är ute på jakt. De räddar en tiggarpojke i hans följe undan säker död, och denne för Fantomen och Catherine till sitt hem i roms katakomber. Tiggarna vet allt som sker i staden, och upplyser Fantomen om att Galilei dömts till husarrest, och att Malvolti planerar att mörda Galilei. Fantomen och Catherine räddar Galilei, men Fantomen fängslas och förhörs av Malvolti. När en medfånge visar sig vara smittad av pesten flyr Malvolti. Fantomen flyr med fången till katakomberna, där han försöker hjälpa den pestsmittade. Snart återvänder Catherine och hämtar Fantomen, som själv drabbats av pesten. Hon för honom till Florens, där hon vårdar honom. Fantomen överlever, men Catherine dör. Fantomen möter Galilei en sista gång, och får en stjärnkikare som minne av episoden.

Tulpansvindeln utspelat 1635-36 Publicerat i FA 3/82, KRÖ 7 (3/94)
Fantomen ger sig in i ett piratanfall på ett holländskt skepp utanför Bengalis kust. I stridens hetta blir han skadad och faller från masten rätt i däcket. Fantomen vårdas ombord på skeppet som seglar mot Holland. Bandarerna tror att Fantomen dött i striden. Fantomen vaknar upp ur medvetslösheten utan att minnas vem han är. Han erbjuds arbete och husrum av de tacksamma holländarna, Rutyer van Doeldon och dennes dotter Wilhelmina. Snart blir Fantomen indragen i den fanatiska handeln med tulpanlökar. Borgmästare Krabber, en girig och hänsynslös man, utnyttjar tillfället att låna ut pengar och sedan kräva hutlös ränta. Just när folket planerat att sälja sina lökar har priset sjunkit, och Fantomen får i uppdrag att sälja lökarna i England. Men på vägen blir han bestulen på lasten. Samtidigt återfår han sitt minne, och även dräkten som Wilhelmina tagit hand om. Fantomen spårar upp sin last och återtar den. I England får han beskedet att tulpanlökarna inte är åtråvärda. Han söker då upp sin morbror, och smider en plan för att lura Krabber. Fantomen återvänder till Holland, söker upp Krabber och utger sig för att vara kronprinsen av Bengali. Han lurar Krabber att köpa folkets lökar då värdet är på väg upp. Dagen efteråt meddelas det att lökarnas värde är lika med noll. Krabber inser att han är lurad, hans dubbelspel avslöjas och han jagas ut ur staden.

Fasornas skog utspelat 1636-37 Publicerat i FA 10/87, KRÖ 8 (4/94)
Fantomen återser sin morbror i England efter äventyret i Holland. Denne har ett dystert brev från abboten på Chris´ klosterskola. Fantomen ger sig av tillsammans med morbroderns vän, dvärgen Kobald. Under resan kommer de till byn Hellebore, där folket festar. Trots detta ligger en mörk stämning över byn, Fantomen ser bland annat en mystisk kåpklädd gestalt utan skugga. Kobald och Fantomen övernattar utanför Hellebore. Dagen efter ser de hur en ung kvinna, Marian, tillfångatas av några män. Fantomen och Kobald följer efter dem till byn Wickham, där Marian anklagas för att vara häxa. Hon kastas bunden ner i en flod, men Fantomen räddar henne. De döms båda till bålet, men i sista stund kapar en avlossad pil Fantomens rep. Fantomen befriar Marian, och de flyr med Kobald till klostret i Woolstone. Abboten berättar där om den ondska som håller Sherwood i sitt grepp, och hur folket drivits till häxjakt i sin skräck. Fantomen nämner Hellebore - abboten berättar att Hellebore varit öde i 400 år. Marian berättar hur Robin Hood och hans män kämpade mot den onskefulle magikern, Saracenen, som tagit byn i sin makt. Marian vet att sägnen är sann - hon är direkt ättling till jungfru Marian och Robin Hood. Fantomen ger sig genast av för att bekämpa Saracenen, och med honom följer Kobald och Marian. Abboten ger Fantomen en flaska heligt vatten att använda mot ondskan. När han kommer till Hellebore är byn helt förändrad. Han attackeras av fler kåpklädda figurer, som förvandlas till stoft när de såras. Kobald och Marian kommer till undsättning, och snart är striden mot Saracenen i full gång. Kobald förstör Saracenens alkemiska experiment, varpå Saracenen flyr till Nottinghams slottsruin, med Marian som fånge. Striden fortsätter, med andarna efter Robin Hood och hans män på Fantomens sida. Fantomen besegrar Saracenen med hjälp av det heliga vattnet, och förlorar sedan medvetandet. Han vaknar upp med dräkten i trasor och en pil vid sin sida. Pilen liknar de som Robin Hoods ande avlossade tidigare...

Dolken utspelat 1638 Publicerat i FA 3/84, KRÖ 8 (4/94)
Fantomen tillfångatas av Singh-pirater, för att föras till piratkaptenen Comore. Piratskeppet attackerar ett holländskt skepp, men övermannas och piraterna tvingas ge upp. Fantomen tas om hand av holländarna, som ser om hans skador. Skeppet är på väg till den holländska kolonin Indonesien, som kokar av uppror. Fantomen hoppar överbord utanför Indonesiens kust och spolas snart upp på en strand. Han tillfångatas av Majapahitfolket, där han tvingas att slåss mot en tiger. Under den efterföljande festen berättar Majapahiterns sultan om oroligheterna i landet, och hur urinnevånarna är chanslösa mot holländarna. Fantomen övertalar sultanen att sluta fred med en annan stam. Samtidigt räddar han sultanen från ett mordförsök. Sultanen tackar Fantomen genom att skänka honom en krisdolk, som tycks besitta magiska egenskaper. Fantomen beger sig sedan till hamnstaden Batavia, där han reser med ett skepp till Bengali. Samma natt bordas skeppet av Comores pirater. Fantomen möter Comore med krisdolken i handen. Comore avlossar ett skott mot Fantomen, men krisdolken glöder och kulan stannar framför den. Fantomen knockar Comore, och resten av piraterna flyr i skräck. Sedan återvänder Fantomen till sitt hem i Dödskallegrottan.