Den 2:e Fantomen


Levnadsår: 1548-1604
Blev Fantomen vid: 18 års ålder (år 1566)
Fru: Anne, engelska
Barn: sonen Chris
Vänner: Duran, (bandarhövding), René de Montmorency (halvbror)
Kännetecken: lär ha haft en häst döpt till Hobbie.

Viktiga händelser: Mötte och räddade en ung William Shakespeare undan en mördare och utpressare. Mottog svärdet Excalibur av Merlin och kung Arthur. Sades samtidigt vara den siste riddaren kring det runda bordet.

Historia: Som 12-åring anlände Chris till England för att utbilda sig under broder Ambrosius, och inledde därmed en tradition: att sönerna skickas till sin mors hemland för utbildning. Tre år senare tog han värvning i engelska flottan, och vid 17 års ålder hade han avancerat till löjtnant. Han fick i uppdrag att befria en engelsk spion ur spanskt fängelse, men hon lurade honom och han hamnade själv i cellen. Spionen var dotter till den förste Fantomens ärkefiende. Kvinnan och hennes far dog vid mötet som följde. Senare samma år kämpade far och son sida vid sida på Malta. Fantomen sårades svårt och Chris förde honom till Bengali, där han svor Eden, begravde sin döde far och tog hans plats som Fantomen. 1567 räddade Fantomen den unge William Shakespeare undan en mördare och utpressare. Senare samma år blev Fantomen indragen i en kupp att stjäla Johanniterordens artefakt, en gyllene falk. Fantomen anklagades för stölden, men rentvåddes av magikern Adrian.Tre år senare drogs Fantomen in i en maktkamp om Leonardo Da Vincis hemligheter. Han förälskade sig i en ung gycklarkvinna, som dog i uppgörelsen. Ytterligare tre år senare for Fantomen till Paris för att befria sin dittills okände halvbror René ur fängelse, men René dog i upplösningen. År 1585 befann sig den 2:e Fantomen i Holland, där han räddade en man från avrättning, oskyldigt anklagad för mordet på prins Wilhelm av Oranien. 1586 föddes sonen Christopher, och två år efter detta inträffade ett egendomligt äventyr där Fantomen träffade Merlin och kung Arthur, och mottog svärdet Excalibur. Fantomen sades också vara den siste riddaren kring det runda bordet! Samma år mötte Fantomen Miguel Cervantes, och tillsammans avvärjde de en kupp mot spanske kungen. Tre år senare befann sig Fantomen i ett härjat Prag, där han mötte på ett mytomspunnet monster: Golem. Sedan, år 1603-04 i Europa, befriade Fantomen en man i järnmask, en furste som spärrats in av sin maktlystne bror. Samma år, 1604, sårades han dödligt i strid med pirater, och dog i Dödskallegrottan efter att hans son svurit Eden och fortsatt ättens kall.

Kända äventyr:

Sir Thomas Hämnd utspelat 1565 Publicerat i FA 14/80, KRÖ 2 (2/93)
Se ”Den 1:e Fantomen”, under Kända äventyr.

Duellen i Venedig & Striden på Malta utspelat 1565 Publicerade i FA 9-10/86, KRÖ 3 (3/93)
Se ”Den 1:e Fantomen”, under Kända äventyr.

Dödligt spel utspelat 1567 Publicerat i FA 5/99
Den 12-årige William Shakespeare rymmer hemifrån när han får veta att han måste avsluta sina studier och följa i sin fars fotsprå. Han tar skydd i en lada, där han bevittnar hur utpressaren Langrake mördar sitt utpressningsoffer. Langrake har stulit börsar och handskar av skådespelaren Kemp på ett värdshus, och han gömmer börsarna och placerar handksarna vid offret för att skjuta över skulden på Kemp. Kemp själv har supit sig full på värdshuset, och blir utslängd när han inte kan betala för sig. Will skyndar hem til sin far för att berätta vad han sett, men ser där hur Langrake är i full färd med att utpressa hans far, och bestämmer sig för att ge igen med samma mynt. Kemp blir överfallen av några rånare, men Fantomen dyker upp och tar hand om dem. Han leder Kemp till dennes sällskap, men morgonen därpå blir Kemp arresterad för Langrakes mord. Will hotar med att sätta dit Langrake, och denne lovar att låta udda vara jämnt och ge honom bevisen mot hans far, men i hemlighet gillrar han en dödsfälla för pojken. Fantomen undersöker Kemps förehavanden, och får höra om Langrake och dennes skumraskaffärer. Han undersöker ladan, och finner Wills mössa, med vilken han lyckas spåra pojken. Will är hos skådespelarsällskapet, och beger sig snart till ladan som Langrake utsett till mötesplats. Där möter han en ilsken tjur och försöker komma undan. Fantomen hör hans rop på hjälp, och räddar pojken. När han hört Wills vittnesmål övertalar han skådespelarna att sätta upp en pjäs av vad Will varit med om, med Will i rollen som sig själv. Langrake ser pjäsen, skräms och skyndar till ladan för att hämta börsarna. När Will och Fantomen dyker upp flyr han, och Fantomen jagar efter. De två slåss på en isbelagd flod, men isen brister och de faller i vattnet. Langrake sjunker till botten, och Fantomen lyckas som genom ett mirakel ta sig upp genom isen. Han vårdas hos stadsfogden tills han är stark nog att resa hem. I och med detta äventyr inser Will att det är hans akll att bli skådespelare.

Den gyllene falken utspelat 1567 Publicerat i FA 11/95
Fantomen räddar en man vid namn sir Hugh från säker död i djungeln, och får av honom veta att Johanniterriddarnas stormästare begär Fantomens hjälp. Väl anländ till Malta får Fantomen veta av Stormästaren och tempelriddaren Guy de Grimauld att han, "den Maskerade Korsfararen", utsetts av Nostradamus att föra en gyllene falkstaty till Spaniens kung Filip II. Falken gjordes av magikern Adrian under 1300-talet, och inuti den ska hemligheten om hur man gör guld finnas. Fantomen och sir Hugh beger sig till Spanien, och medan Fantomen rider till Madrid väntar sir Hugh på honom i en fiskeby. På vägen till Madrid råkar Fantomen i en fälla när han räddar en ung kvinna, Carmencita, från ett överfall. Hon söver honom och försvinner med falken, och Fantomen börjar sin resa tillbaka. Han leds dock av en falk till Carmencitas kumpaner, och kämpar för sin heder. Övermakten blir för stor, men han räddas av ett bergsskred som dödar tjuvarna. En kåpklädd gestalt jagar Camencita på flykt, och bannar den halvt medvetslöse Fantomen för hans dåraktighet. Fantomen räddas senare av sir Hugh, som följt samma falk till Fantomen. Modstulna beger de sig tillbaka till Malta, där Fantomen fängslas och döms för att ha svikit Johanniterorden. Den kåpklädde gestalten vittnar till Fantomens fördel och pekar ut de Grimauld som förrädaren som stulit falken - Nostradamus brev var falskt, då denne dött året innan. Den kåpklädde visar sig vara magikern Adrian, som trotts ha dött 1307, och på hans arm sitter den gyllene falken livs levande! Fantomen och de Grimauld duellerar, de Grimauld besegras och erkänner. Men när han tänker hugga Fantomen i ryggen anfaller den gyllene falken, och de Grimauld störtar ner för muren till sin död. Adrian försvinner i tomma intet, och Fantomen återvänder till Bengali, där han möter den gyllene falken igen, och får en gyllene fjäder som han behåller som minne.

De ödesdigra breven utspelat 1568 Publicerat i FA 15/96
Fantomen lider skeppsbrott utanför Skottlands kust, och blir som ende överlevande omhändertagen av ett par fiskare. När han återhämtat sig påbörjar han sin resa söderut mot Plymouth. Samtidigt pågår ett högt spel där Skottlands drottning Maria anklagas för att ha mördat sin make. Hennes halvbror earlen av Moray har i sin ägo brev som ska peka på hennes skuld, och Maria själv sitter i fängelse i England, då hon och den katolska minoriteten hotar den engelska drottningens fortsatta regentskap. En natt ser vakten Rudd hur Morays tjänare rider iväg med breven. Rudd följer efter, och i striden som följer dör tjänaren, och Rudd skadas allvarligt. Han hittas av Fantomen, som lovar att hjälpa honom och för honom till en bondgård. Efter dem kommer en grupp katolska adelsmän, ledda av Thomas Walsh, för att lägga beslag på breven. På Rudds dödsbädd lovar Fantomen att föra tillbaka breven till Moray, men Walsh hinner upp dem. Han tar breven, spärrar in Fantomen och bondefamiljen och sätter eld på huset. Fantomen räddar familjen ur huset och sätter efter Walsh. Han tar sig in i Walsh´s slott, men tillfångatas och spärras fast vid ett vattenhjul för att dö. Fantomen tar sig loss, slår ner Walsh´s män och går in i slottet, där han stjäl breven. Fantomen jagas av Walsh och hans män, men lyckas oskadliggöra en del av dem. Han gömmer sig i en ruin, där han möter Walsh en sista gång. Walsh´s kompanjon Geoffrey visar sig vara engelsk spion, och Walsh tar till flykten - och faller till sin död i ett hål. Fantomen får behålla ett skadat brev, och bevittnar hur den engelska drottningen bränner de äkta breven. Sedan fortsätter Fantomen sin färd till släktingarna i Plymouth.

Gycklarnas Natt & Demonen i Tornet utspelat 1569 Publicerade i FA 15-16/89, KRÖ 3 (3/93)
Under en resa i Alperna blir Fantomen rånad och skjuten. Han hittas av ett gycklarband och reser med dessa. Under tiden blir han förälskad i Felicia, en av gycklarna. I staden Sermonte under en festival visar gycklarna sitt rätta jag: de är mästertjuvar ute efter stadens härskares, furst Leofantis, schatull. Schatullet innehåller en nyckel, som tillsammans med två andra öppnar en kista med Leonardo Da Vincis hemligheter. Fantomen lyckas inte hindra dem, men oskadliggör alla (utom Felicia) och tar hand om nyckeln. Felicia fängslas av furst Leofanti, och Fantomen är fast besluten att befria henne (Del 1). Fantomen får hjälp av en vakt att frita Felicia, men luras i en fälla - och fängslas själv. Fantomen ges en chans att bli fri - han ska stjäla kistan och de två återstående nycklarna av grannfursten Il Toro, Leofantis kusin. (Fantomen har den tredje nyckeln - Leofantis nyckel är falsk) Hos Il Toro fängslas Fantomen, och hovmagikern övertalar Il Toro att inte öppna kistan än - ”stjärnorna står inte rätt”. Hovmagikern är i själva verket spion åt en tredje part: furst Tancredi. Fantomen blir befriad av en av Leofantis spioner, som leder Fantomen upp till ”Demonens Torn” för att ta kistan, men strid utbryter med ett apliknande monster, varpå spionen dör. Fantomen flyr, hovmagikern försöker stoppa honom, men dör. Fantomen tar sig ut ur slottet och återfinner Felicia. De hamnar mellan Leofantis och Il Toros styrkor, och strid utbryter - Fantomen skadas och Felicia dör. Fantomen vaknar ur medvetslösheten och finner alla döda och kistan förtärd av eld.

Fången som inte fanns & Blodsnatten utspelat 1572 Publicerade i FA 5-6/87, KRÖ 4 (4/93)
En man vid namn greve Artois kommer till Dödskallegrottan, och Fantomen mottar ett brev. Det kommer från Gabrielle de Montmorency, som förklarar att han har en halvbror, René, som sitter inspärrad i Paris. Fantomen hastar till Paris för att befria sin bror, men stöter ihop med den ondskefulle greve de la Mothe, kardinal de Lorraines högra hand. Fantomen och greve Artois tar sig in i fängelset, letar reda på René (som sitter i en igenmurad cell) och bryter sig ut. Det sista René säger innan medvetslösheten är ”blodbad” (Del 1). När René vaknar upp berättar han om den politiska kampen mellan katoliker och hugenotter, och att han tillhör amiral de Colignys hugenottparti. René har fått veta att ett blodbad planeras av katolikerna och att amiralen ska mördas. De sammansvurna är bland andra kardinal de Lorraine, greve de la Mothe och hertigen av Guise. René fängslades och förhördes, ända tills Fantomen befriades honom. Fantomen, René och Artois utsätts för ett attentat, men överlever och far för att varna amiralen. De söker upp hertigen av Guise för att tvinga en bekännelse ur honom, men greve de la Mothe dyker upp. Fantomen bakbinds, och René och greven dras i strid. Medan Fantomen kämpar för att komma loss blir René sårad, och när hon kommit loss dödas René av greven. Fantomen hämnas sin bror, tar en vagn och far till Gabrielle och Artois för att rädda deras liv. Han hinner fram i sista sekunden, men Artois dödas av ett dolkhugg i ryggen. Utanför Paris tar Fantomen farväl av Gabrielle, som ber honom begrava René i Dödskallegrottan, hos hans far.

Döden i Delft utspelat 1585 Publicerat i FA 6/98
Fantomen tvinags landstiga efter i Holland efter en storm, och tar in på ett värdshus. I skänkrummet utbryter en duell mellan en hugenott och en grupp katoliker. Fantomen kommer till hugenottens undsättning, och när duellen är över presenterar sig mannen som Caspar Gerard, på besök i Holland för att utföra ett uppdrag, anlitad av en kapten de Lussac. Kort efteråt jagas Caspar ut ur värdshuset av en officer. Dagen efter får Fantomen i uppdrag att skydda prins Wilhelm av Oranien, men redan samma dag mördas Wilhelm av Caspar! Fantomen och Caspar arresteras, och när Fantomen släpps fri besöker han Caspar, som inte har något minne av händelsen, han somnade efter ett glas vin kvällen innan och vaknade upp i cellen. Fantomen möter också kapten de Lussac, som säger att han inte känner någon Caspar, och att mördaren heter Balthazar. På sitt värdshusrum somnar Fantomen, och minns i en dröm hur han sett att mördaren hade en tatuering på armen, något som Caspar saknade. Han vaknar av att rummet brinner, och lyckas precis kasta sig ut genom fönstret. Han ser hur de Lussac rider iväg ur staden, och följer efter. Snart når han ett spenskt militärläger, där han möter Caspars tvillingbror Balthazar. Denne drar kniv, och Fantomen slår honom medvetslös. Utanför lägret berättar Balthazar att de Lussac ämnat att lägga skulden för mordet på Caspar, som han beskrivit som en förrädare. Fantomen berättar sanningen om Caspar, och Balthazar ångrar sig, men de båda männen blir skjutna av de Lussac. Fantomen utkämpar en duell mot de Lussac, men är nära att förlora då han är sårad. I sista ögonblicket lyckas Balthazar använda sina sista krafter för att skjuta de Lussac. Fantomen tar med sig Balthazars kropp och rentvår Caspar. För att stilla folket avrättas Balthazars kropp, medan Caspar i hemlighet lämnar Holland.

Kungligt villebråd utspelat 1587 Publicerat i FA 16/96
i ett oroligt England får en skotte kallad Orlando i uppdrag att mörda drottning Elisabeth innan hon signerar drottning Maria av Skottlands dödsdom. En engelsk spion råkar höra samtalet, och lyckas fly, men skadas svårt och antas vara död. Kort efteråt anländer Fantomen till England, där han genast blir överfallen av en grupp banditer. Han får hjälp av Orlando, som snabbt försvinner från platsen, men tappar sin ena handske. Fantomen behåller handsken för att kunna återge den en dag, men när han tar in på ett värdshus arresteras han. Orlando ser detta, och får höra att man varit på jakt efter en Papistspion med dyrbara handskar - Fantomen arresterades i Orlandos ställe. I Towerns fängelse blir Fantomen förhörd av lord Walsingham, men räddas fråns träckbänken av Hatton, som var inblandad i affären med drottning Marias brev 20 år tidigare och känner igen Fantomen. Han får veta att Orlando ska mörda drottningen, och åtar sig att stoppa honom. Följande dag blir Fantomen förföljd av en tiggare, och senare ser han hur Orlando ger tiggaren ett brev. När Fantomen försöker ta brevet av tiggaren dyker en grupp banditer upp, och en av dem tar brevet och försöker läsa det. Han faller död ner, och i förvirringen slår Fantomen ner männen och tar brevet till Walsingham. Denne lyckas inte tyda brevets chiffer, men gissar att Orlando tänker mörda drottningen nästa dag. Samtidigt hyr Orlando en lagerlokal där drottningen och parlamentet ska samlas, och fyller byggnaden med krut. Drottningens alkemist lyckas hitta ett dolt meddelande i brevet som visar att Orlando ska spränga parlamentslokalen. Fantomen ger sig av för att varna drottningen, medan Hatton och Walsingham gillrar en fälaa för Orlando i lagerlokalen. Det visar sig att Lagerlokalen är ett falskt spår, men Fantomen lyckas hinna upp Orlando och lyckas precis hindra honom från att skjuta drottningen. Orlando flyr upp på ett tak, med Fantomen efter sig, och träffas av en pil från en av drottningens män och faller död ner. Efteråt avrättas drottning Maria mot Elisabeths vilja, för att få slut på alla sammansvärjningar.

Excalibur utspelat 1588 Publicerat i FA 13/81, KRÖ 4 (4/93)
Fantomen är på väg till sin familj i England, orolig för deras säkerhet då Spanien planerar att invadera landet. När han rider över Salisbury Plains hör han ett rop på hjälp. En gammal man blir överfallen av underliga riddare, och Fantomen kastar sig i striden. Han blir nedslagen, och vaknar upp i Camelot hos Merlin. Merlin berättar om Arthurs död och hur landet fallit i ondskans grepp - en kamp som sträcker sig från kung Arthurs tid till Fantomens. Han visar Fantomen en grav där Christian Vandraren vilar - den siste riddaren av det runda bordet och Fantomens förfader! Fantomen får hans rustning och vapen och drar ut för att befria jungfrun av sjön som hålls fången av Ughtread Den Svarte. Ughtread har även Arthurs svärd Excalibur i sin ägo, vilket Fantomen ska återta. Efter att ha passerat många faror på vägen möter Fantomen först Ughtreads Svarte Riddare, och sedan Ughtread själv. Han tar svärdet av Ughtread, som förintas av en blixt. Han svimmar och vaknar hos fru och barn - med svärdet vid sin sida. Han får veta att den spanska armadan som hotat England gått under i en storm. Fantomen tar med sig svärdet och minnet av äventyret hem till Dödskallegrottan. Detta är första gången som Excalibur nämns.

Riddaren från La Mancha utspelat 1588-89 Publicerat i FA 18/92
Vid en kort vistelse i Cadiz räddar Fantomen en adelsman från att bli rånad. Mannen, Miguel de Cervantes Savedra, slår följe med Fantomen till Malaga. På vägen dit möter de den galne ”riddaren” Olivante de la Mancha i full färd med att anfalla en väderkvarn. Olivante och hans väpnare slår följe med sällskapet. Snart möter de en grupp adelsmän, en kort duell utkämpas mellan Olivante och en adelsman, Fantomen griper in och avböjer efteråt erbjudande om att bli en adelsdams kavaljer. Sällskapet rider vidare till Malaga och tar där ett skepp till Alexandria. Men skeppet bordas av pirater, och besättningen förs som slavar till Pirathövdingen Barbarossa. Fantomen får reda på att de adelsmän de mötte tidigare är lierade med pirathövdingen och planerar ett attentat mot kung Filip. Sällskapet flyr med slavarna och tar sig sedan med hjälp av en luftballong till Granada, där man lyckas avstyra mordförsöket. Piraterna tar till flykten efter att Olivantes av misstag satt eld på fyrverkerier och adelsmännen fängslas. Olivantes dubbas sedan till riddare, och Cervantes skriver en bok baserad på händelserna.

Golem utspelat 1591 Publicerat i FA 13/88, KRÖ 5 (1/94)
Under en resa i Europa kommer Fantomen till Prag, på den tiden tillflyktsort för Europas förföljda judar. Hatet bland stadens kristna är stort, och Fantomen lyckas precis hindra den kristne agitatorn, munken Thaddeus, från att prygla en ung judisk flicka, Sarah. Hon för Fantomen till sin far, Rabbi Loew, som erbjuder Fantomen husrum. När han hämtar sin packning blir han överfallen av några judehatare, men han räddas av greve Jacob. Denne är intresserad av Rabbi Loews experiment, särskilt den besvärjelse som sägs kunna framkalla varelsen kallad Golem. Jacob blir dock visad på dörren, när han visar sitt lystmäte. Senare finner Fantomen ett barnlik hos Rabbi Loew, och de bestämmer sig för att begrava det igen. Men de blir upptäckta, och snart samlas en rasande mobb, ledd av munken Thaddeus, som marscherar mot synagogan. De skräms på flykten av Fantomen, men Thaddeus ger inte upp. I sitt hat kämpar munken intill det sista, men faller från ett tak mot säker död. När Fantomen och Rabbi Loew återvänder hem finner de att huset blivit genomletat och unga Sarah kidnappad - de tar genast upp jakten. Sarah har blivit kidnappad av greve Jacob, som även har Golem-besvärjelsen. Han tvingar henne läsa den, men finner att den varelse som formas av jorden står utom hans kontroll. När Fantomen och Rabbi Loew kommer till platsen är greve Jacob död - Golem stod under Sarahs kontroll...

Den Mystiske Fången utspelat 1604 Publicerat i FA 2/89, KRÖ 5 (1/94)
En direkt fortsättning på äventyret Puckelryggen (se ”Den 3:e Fantomen”, under Kända äventyr). Under resan hem från England och ett ödesdigert möte med sin son tvivlar Fantomen på sitt kall. I ett litet furstendöme mellan Frankrike och Spanien stöter han på en fångkoloni, och efter ett bråk med vaktkaptenen slås Fantomen själv i bojor. Han sliter med de andra slavarna, och hamnar i bråk ännu en gång - den här gången med furst Giovanni, den tyrann som styr furstendömet. Fantomen döms till att arbeta i Hjulet - en kvarn driven av människor - och lider både fysiska och psykiska kval. I ett kritiskt ögonblick ser han sin fru framför sig, och även sin far, som får honom att än en gång svära Eden. Efteråt är Fantomen åter säker på sitt kall, men kan inte förklara sin upplevelse - en feberdröm eller verklighet? Han får höra om en fånge i järnmask som hållits fången i åratal. Fantomen kämpar för att bli fri, och befriar även den andre fången. Denne man visar sig vara furst Guiseppi, den rättmätige härskaren över det lilla landet, som har hållits fången av sin bror Giovanni. Fantomen byter plats med Guiseppi, och förs till schavotten. Giovanni tänker avrätta sin bror för att stävja upproret som Guiseppi satt igång. Men när folket får se att det inte alls är Guiseppi bakom masken sätter revolten igång på allvar. Giovanni försöker fly, men Fantomen hinner upp honom. Guiseppi dömer honom på Fantomens inrådan till straffarbete, och Fantomen lämnar sedan landet.

Perukens Hemlighet utspelat 1604 Publicerat i FA 1/82, KRÖ 5 (1/94)
Handlar egentligen om den 3:e Fantomen som ung, men handlingen krockar med den i äventyren Puckelryggen & Bleka Dödens Minut. Som ung skickas den blivande 3:e Fantomen till England för utbildning, men han vantrivs, och rymmer till London för att bli skådespelare. När hans far får veta detta skyndar han till London, men mötet med sonen blir ödesdigert - sonen vill låta ättens kall dö med honom. Fantomen återvänder modstulen till Bengali, men fortsätter sin kamp. Han såras allvarligt, och skickar bandarhövdingen Duran till London. Chris mottar sin fars dödsbud, reser med till Bengali och inser att hans kall är att bli Fantomen - inte skådespelare. Han för med sig den peruk han burit i rollen som Julia i Shakespeares pjäs, och peruken har förvarats i Dödskallegrottan sedan dess.